Hoppa till sidans innehåll

JÄMSTÄLLDHET

  • Uppdaterad: 30 SEP 2019 09:51

Isabelle Widmark slutade med innebandy och fotboll när hon var 15 år för att satsa på kulturen med dans i fokus. Idag är hon ordförande för organisationen FairPay som kämpar för att fördelningen av ekonomiska medel i idrottsrörelsen ska bli jämställd. Hon var också en av initiativtagarna till uppropet #timeout i samband med #metoo hösten 2017. T

"Hon uppmanar idrottsrörelsen att höja blicken"

Isabelle Widmark är utbildad inom statsvetenskap och krig- och konfliktstudier. Hon har dessutom en examen i socialantro - pologi. 2014 var hon med i projektgruppen för Mänskliga rättighetsdagarna i Umeå där det då var kulturhuvudstadsår. Hon ansåg att idrott också är kultur och en arena för att diskutera stora frågor som till exempel mänskliga rättigheter. Hon plockade in perspektivet på idrotten i projektet. I samband med det hörde FairPay av sig till henne.
– Då kände jag inte till FairPay, visste väldigt lite om sponsringsfrågor och hade egentligen inte jobbat så mycket med jämställdhet. Så det var kanske inte just den delen specifikt som lockade mig, utan det handlade om att jag såg en väldigt stor potential i att få näringslivet att engagera sig för jämställdhet inom idrotten. Idrottens röst i samhällsfrågor tillsammans med företagens samhällsengagemang och hållbarhetsarbete utgör en fantastisk grund för att skapa verklig samhällsförändring, säger Isabelle Widmark.

FairPay jobbar med föreningar, kommuner och företag för att få en mer jämställd fördelning av till exempel sponsorpengar, TVavtalspengar och medieexponering. Hon har jobbat för organisationen i fyra år nu.
– Jag upplever det som en styrka att ha ett ”utifrånperspektiv”. Jag brukar lyfta det med de aktörer som vi samarbetar med, att inte bara titta i det befintliga idrottsnätverket till exempel när de rekryterar kvinnor. Det finns en styrka i att kunna titta mer objektivt på idrottsrörelsen.

Hon tycker att det i svåra frågor som de som berör jämställdhet är särskilt viktigt med lite distans till rörelsen.
– Du måste våga utmana och vara lite obekväm när du jobbar med de här frågorna. Det är inte friktionsfritt. Idrotten är i sin ”natur” emotionellt laddad. 
Det är det som är idrottens styrka och stora tillgång, samtidigt som det riskerar att bli en svaghet om vi inte kan titta mer objektivt och rationellt på beslut som fattas.

”Visa att ni menar allvar med att det här är viktiga frågor – för det är verkligen viktiga frågor”

En kväll förra hösten pratade Isabelle Widmark med en vän. Det var mitt i #metoorörelsen och de diskuterade när någon skulle starta ett upprop inom idrotten. Resultatet blev att Isabelle Widmark blev den som tog på sig att starta uppropet som fick namnet #timeout. Hon kände att hon hade en fot inne i idrottsrörelsen och de kontakter som krävdes. 
– Det började med en Facebook-grupp och växte väldigt fort. Det exploderade och blev mer jobb än jag hade kunnat ana. Men det var det värt. Efter de veckorna med så mycket jobb var jag tvungen att ta en liten paus från #metoo–rörel - sen, men det var också för att jag kände att idrottsrörelsen tog frågan på allvar. Samtalet har levt vidare, även om vi alltid måste göra mer.

Eftersom idrottsrörelsen är en folkrörelse tror Isabelle Widmark att det finns en utmaning i att följa upp det som kom fram i samband med #timeout. Eftersom det inte finns arbetsgivaransvar på samma sätt i en ideell rörelse finns det frågor kring hur det går att ställa krav. 
– Hur förebygger vi? Hur skapar vi riktlinjer? Hur maximerar vi när tiden för utbildning av ledare är knapp? Samtidigt finns ett stort ansvar eftersom det är så många barn och ungdomar i idrottsrörelsen. 

Hon upplever att idrottsrörelsen, med Riksidrottsförbundet i spetsen, inte jobbade lika aktivt med jämställdhetsfrågan tidigare. De senaste åren ser hon en stor skillnad. Samtidigt tycker hon att idrottsrörelsen tydligare kan ställa krav mot förbund, och i slutändan föreningar. Jämställdhetsarbetet handlar både om styrning och kunskap. Det är också en av anledningarna till att hon tror mycket på att arbeta med företag. De kan tydligare ställa krav mot de samarbetspartners de har, och till exempel dra in sponsorpengar om en förening inte lever upp till ett avtal där det finns krav om jämställdhet.

Enligt Isabelle Widmark finns det över huvud taget mycket att vinna för idrottsrörelsen på att lyfta blicken.
– Ibland känns idrottsrörelsen som en isolerad ö. Vid ett tillfälle var det en person inom idrottsrörelsen som frågade mig om poddar som handlar om jämställdhet kopplat till idrott. Då rekommende - rade jag att lyssna på poddar om jämställdhet, men inte inom idrotten. Fler borde våga ta klivet ut ur idrottsrörelsen ibland och titta lite inåt, för att sen kunna plocka in perspektivet i idrotts - rörelsen.

#metoo blev ett uppvaknande för samhället och det hände mycket på kort tid. Nu efteråt när strålkastaren inte riktas lika tydligt mot jämställdhet och diskrimine - ring, finns självklart en risk att arbetet stannar upp. Isabelle Widmark har sin idé om hur frågorna kan leva vidare.
– Ha alltid frågor som rör jämställdhet på agendan. Det är framför allt en viktig del av ett proaktivt arbete, att alltid synliggöra frågorna. Det behöver inte vara så komplicerat. Ha med det som en stående punkt på styrelsemötet eller ledarutbildningar. Gå ett varv runt bordet och låt alla reflektera över saker. Håll samtalet levande och visa att ni menar allvar med att det här är viktiga frågor – för det är verkligen viktiga frågor. 

Artikeln är hämtad ur Riksidrottsförbundets Idrottsrapporten 2018

Skribent: Alexander Holmquist
Epost: Adressen Gömd